Jerusalem

Idag har vi varit i Jerusalem.

Bussturen dit skulle ta ungefar en timme. Nar vi stod och vantade pa bussen borjade jag prata lite med en engelsman och vi skojade om vadret. Han var omattligt glad att slippa regnet som han annars var van vid i London. Plotsligt blandade sig en aldre amerikansk kvinna i diskussionen. Hon var fran New York men fodd i Malmo. Dessa bada personer hade massvis av tips att ge oss pa vad vi kunde hitta pa i Jerusalem.

De holl pa halva farden for att sedan fortsatta engagera sig i annat. Han forordade bussturen genom hela staden och hon att vi skulle ta oss runt pa egen hand. Vi valde en mix. Saledes blev det bussturen t.o.m. Jaffa-porten i gamla Jerusalem och sedan runt pa egen hand.

Gamla Jerusalem ar fantastisk och otroligt stor. Kunde inte tanka mig att den skulle rymma sa mycket folk, affarer och annat. Sa mycket historia och kultur samt olika religioner som samlas pa en och samma plats. Det var en upplevelse. Bade att besoka klagomuren och att ga langs Via Dolorosa. En annan upplevelse var forstas att ga vilse och bekanta sig med alla kanter av staden.

Synd bara att man inte hinner med halften sa mycket som man hoppats pa. Eventuellt aker vi tillbaka igen pa sondag.

Imorgon tankte vi ta det lite lugnare. Tror mina fotter skulle ma bra av det...

En dag i Tel Aviv

Vi, dvs. jag och min reskompis Jannice, borjade dagen tidigt. Efter frukost gick vi langs hela strandpromenaden till dess att vi hamnat i gamla staden Jaffa. Den var intressant och erbjod en fantastisk utsikt!

Vad som ocksa var intressant var att fa traffa pa ett helt gang varnpliktiga ungdomar dar. Enbart tjejer dessutom. Nej, Erica - du ar finast. Inte for att jag sjalv ar for allman varnplikt i sig, men det ar viss kontrast till hur det ar hemma. Tre ars militartjanstgoring och da gallande for alla.

Vidare tog vi oss uppat Tel Aviv igen dar vi senare at lunch. Programmet for eftermiddagen var att besoka universitetet och the Diaspora Museum. Vi var emellertid forst tvungna att hitta den centrala busstationen vilket inte var helt latt. Darfor fragade jag en man pa vagen om hjalp varpa han fragade om vi pratade svenska och jag forstas svarade ja. Det visade sig att han kunde prata flytande svenska. Och hjalp fick vi. Varlden ar liten...

Diaspora-museet bar pa fascinerande mycket historia och berattelser om hela den judiska saval historien som kulturen vilka de tagit med sig och utvecklat under hela forskingringen. Man skulle kunna spendera massvis av timmar dar.

Jag namnde i forbigaende kort om sakerheten i forra inlagget. Maste aterknyta till det. Vi blev visiterade bade nar vi skulle ga in pa busstationen och nar vi skulle ga runt vid universitetetsomradet idag. De gick igenom saval fickor som vaskor och granskade en med detektor. Det ar trakigt att det ska behova till, men det ar a andra sidan garanten for deras vardagliga sakerhet som den ser ut just nu.

Som tidigare sagt bar det av till Jerusalem imorgon. Vi far se hur mycket vi hinner pa en dag.

Pa plats

Antligen pa plats.

Efter att ha blivit saval grundligt utfragad om vart syfte med resan som visiterad samt ha fatt bagaget genomsokt kunde vi satta oss pa planet och aka ivag. Sakerhet ar bra.

Val pa plats vid sex-tiden var det 36 grader varmt och klimatet fantastiskt. Checkade snabbt in pa hotellet och gick sedan ut igen. Strandpromenaden i Tel Aviv ar harlig!

Idag tankte vi upptacka mer av staden och imorgon vantar Jerusalem.

Imorgon

Imorgon bär det äntligen av till Israel.

Jag har länge sett fram emot att få resa dit och det ska bli verkligen bli jättekul. Det är en spännande kontinent och landet jag reser till bär på mycket såväl historiskt som kulturellt.

En vecka kommer jag att stanna. Synd bara att Erica inte ville följa med.

Ska försöka att blogga lite under min resa. Om än bara sporadiskt.

Alltid valrörelse

Under gårdagen var vi ett par stycken moderater som var ute på stan och kampanjade. Det var fantastiskt bra väder och mycket folk i omlopp. Att det var långlördag bidrog förstås. Mycket material hann delas ut under den stund vi gick runt. Reaktionerna var goda och det märktes att folk blev positivt överraskade över att se oss såhär kort efter valet.

Misstaget politiker ofta begår är att enbart synas ute i samband med valrörelser. Vi moderater i Kristianstad ska försöka att inte begå det misstaget. Därför är vår ambition att synas ute så ofta som möjligt.

OECD och sysselsättningen

I en artikel i DN Ekonomi idag framgår det att OECD i sin nya översikt av världsekonomin kraftigt justerat upp sin bedömning för Sverige. Dessutom konstaterar man, som andra redan gjort, att sysselsättningen ökar kraftigt. En del sker tack vare konjukturen så klart, men man menar att regeringens arbetsmarknadsreformer kan förlänga utvecklingen.

"Särskilt anser man att jobbskatteavdraget och neddragningen av a-kassan har gjort det mer lönsamt att arbeta, vilket får fler att söka jobb och bidrar till att sänka jämviktsarbetslösheten"

Känns det igen från valrörelsen?

Det här är exakt vad vi gick till val på 2006 och vi vann valet på det. Nu får vi erkännanden från höga nivåer. Det är givetvis kul för både vanligt folk och regeringen. Genom att göra det mer lönsamt att arbeta kommer fler i arbete och det är i sig bra. Dock ökar regeringens reformer inte flexibiliteten på arbetsmarknaden och det är ett problem.

Det moderna samhället kräver en arbetsmarknad som både är lätt att ta sig in och utvecklas på samt inom vilken det lönar sig att arbeta. Vi bör därför inte stanna nu utan snarare börja diskutera och presentera förslag på hur arbetsmarknaden kan bli mer flexibel och hur nya arbeten inom olika branscher lättare kan skapas och främjas.

Facket och Vaxholm

Enligt dagens förslag från generaladvokaten på EU:s domstol strider inte fackets agerande i Vaxholmskonflikten mot EU:s fria rörlighet. Detta kan således tolkas som en facklig framgång. Dock menar generaladvokaten att stridsåtgärder som en fackförening vidtar måste vara motiverade med hänsyn till mål av allmänt intresse. Han menar även att stridsåtgärderna för att uppnå de fackliga målen inte får vara oproportionerliga.

Den slutliga domen i detta mål lär tidigast komma i slutet av året. Förslaget är vägledande även om det inte binder domstolen inför avgörandet. Skönt är väl det.

Konflikten var djupt tragisk, och visade på såväl arrogans som oförståelse från fackets sida för hur arbetsmarknaden i vår globaliserade värld fungerar. Glåporden från strejkvakterna vid Vaxholmsbygget kommer de lettiska byggnadsarbetarna sent att glömma. För vem kan egentligen hävda att byggnads stridsåtgärder var proportionerliga? Och var tog den fria rörligheten för varor, tjänster, människor samt kapital vägen?

Läs mer här.

Modern historieförfalskning

På dagens DN Debatt kunde vi läsa om en ny rapport av Mauricio Rojas som konstaterar hur svenska skolbarn indoktrineras av politiskt vinklade läroböcker. Grundskolans vanligaste läroböcker från ansedda förlag som Bonnier och Liber är kryddade med propaganda från (s) och (v). Måhända är detta en förklaring till varför skolbarnen vet så lite om kommunismens illgärningar.

Detta är upprörande, och det visar vilket försprång vänstern har från den tidiga skolan. Redan där slås det fast att det är tack vare socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen som Sverige blivit ett bra land att leva i. Inte genom entreprenörer som Johan August Gripenstedt eller Lars Magnus Ericsson.

Betydelsen av liberalism, marknadsekonomi och frihandel förringas, trots att det var genom just liberal lagstiftning, marknadsekonomiska reformer och utökad handel som Sverige lyfte sig ur fattigdomens träsk. Därför är Rojas rapport inte en dag för tidigt publicerad.

Moore mullrar

Minns ni Michael Moore?

Jo, ni vet - den där dokumentärfilmaren som ondgjorde sig över liberala vapenlagar och krig mot terror. Han använde sig kanske av lite tvivelaktiga tillvägagångssätt, och ifall han verkligen var dokumentärfilmare var han själv inte riktigt säker på.

Nu är han igång igen. Den här gången har han gjort en film om det amerikanska sjukvårdssystemet. Om det tänker jag dock inte gå in närmare på. Vad som upprörde mig var en intervju i Aftonbladet idag där Moore kritiserar svensk sjukvård och den svenska regeringen.

"– Vad håller ni på med i Sverige? Förstör sjukvården? Ni var ju det ledande landet i världen"

Det som upprör Moore tycks vara det faktum att regeringen upphävt stopplagen inom svensk sjukvård. Som HAX mycket väl lägger fram mullrar Moore på om saker han inte vet något om. Vi eftersträvar inte någon amerikanisering av sjukvården, utan bara en sjukvård som ger människor vad de behöver i tid. Om den sedan utförs av en offentlig eller privat aktör torde kvitta. Den svenska sjukvården kommer nämligen även fortsättningsvis att vara offentligt finansierad.

Skam den som ger sig

Dagens nämndssammanträde var ovanligt kort, men trots det hade vi gott om tid på oss att diskutera ekonomi. Jag får dessutom konstatera att det slutade ganska bra. Med anledning av den dystra ekonomiska situationen kommer vi bli tvungna att begära mer pengar från kommunstyrelsen. Dock inte utan att förvaltningen ytterligare undersöker förutsättningarna för möjliga kostnadsreduceringar och sedan återkommer med förslag till i augusti. Därtill kommer en övergripande genomlysning att ske i alla förvaltningar för att se över kostnader med målsättningen att spara och effektivisera verksamhet. Skam den som ger sig.

Ett problem med socialnämndens verksamhet är emellertid att den till stora delar kan anses mäta temperaturen på hur samhället ser ut. Är det mycket problem där kommer de till sist att hamna på vårt bord och då kan vi i princip inte säga nej. Tyvärr är inte vår kostym riktigt anpassad efter det klimat vi arbetar i. Jag vill oaktat det hävda att vi behöver arbeta med de här frågorna på flera plan och se efter hur vi kan bli bättre. För bra kan bli bättre.

Måndag och möten

Jag inledde denna vecka med sovmorgon. Det är aldrig fel. Klockan tolv ska jag äta lunch med den borgerliga gruppen i socialnämnden och därefter börjar dagens möte med nämnden. Även om jag är ny sedan i höstas känns det som att jag blivit ordentligt varm i kläderna nu. Det är många komplicerade frågor att ta ställning till men samtidigt är det väldigt lärorikt.

Tyvärr ser det ekonomiska läget dystert ut. Vi sysslar med verksamhet som i mångt och mycket är lagstadgad. Trots det menar jag att vi har en skyldighet att ha balans i ekonomin. En av hörnstenarna i liberal och borgerlig syn på skattepengar är att de i grunden tillhör medborgarna och att vi därför har ett ansvar att använda dem på bästa och mest effektiva sätt. Ibland glömmer politiker det. Det tål därför att påpekas. Ofta.

Ikväll är det gruppmöte med partiet. Då ska vi välja ny gruppledare och KS-ordförande efter Göran B:son Asklöf som för exakt en vecka sedan annonserade sin avgång. Som det redan stått att läsa i Kristianstadsbladet är Bengt Gustafson enhälligt föreslagen av partiet och det är i sak därför bara ett formellt beslut vi ska fatta ikväll.

Bengt är en rak och tydlig person med erfarenhet från att vara såväl politiker som tjänsteman. Han var för övrigt ordförande i socialnämnden, som jag är ledamot av nu, 1991-1994. De senaste åren har han varit ordförande för kommunrevisionen och besitter således en bred kunskap om vad som varit fel och vad som bör rättas till. Med Bengt är det min förhoppning att vi kommer att kunna fortsätta det arbete vi påbörjat och ta ett större grepp kring politiken och de utmaningar som väntar framöver. För det finns mycket att göra.

Noterar slutligen att jag hade en insändare publicerad i tidningen idag. Trevligt.

Klivet ut i bloggvärlden

Bloggfenomenet är inte något nytt utan har funnits i ett par år.

Trots att själva fenomenet alltså haft god tid på sig att smälta in i samhället vållade det stor irritation bland några etablerade medier i höstas när Sveriges nytillträdda utrikesminister Carl Bildt började blogga på svenska. Vad han började göra var att skriva om livet som politiker och utrikesminister. Man kan då fråga sig vad hans brott var. Vissa tyckte att det i sig var olämpligt. Andra vidgade det till att handla om Bildts olika roller i sitt bloggande.

Varför medierna och dess företrädare så nervöst upprörde sig över bloggen som verktyg för politiker att kommunicera direkt med medborgarna kan det skrivas mycket om. Det är dock inte min mening att analysera det djupare här.

Det vore däremot sunt om fler började blogga. Oavsett om man gör det som enskild person, politisk företrädare eller rentav lärare. Genom bloggen kan alla bli publicerade utan att det kostar mer än lite uppoffring i form av tid.

Jag har därför länge funderat på om jag skulle börja blogga och hur jag i så fall skulle använda bloggen. Min ambition med bloggandet framöver kommer vara att dels föra mitt politiska engagemang och det mandat jag fick av väljarna den 17 september 2006 ett steg högre och dels ge mina tankar och funderingar över vardagliga händelser inom såväl politik som mitt eget privata liv.

Hur jag lyckas får ni avgöra.